[96] »Hotet mot världen – chakra-schackrande yoga-youtubers«

Bäst i tv-världen just nu

1. The Consultant (Amazon Prime)
2. Hello Tomorrow! (Apple TV+)
3. Fleishman Is In Trouble (FX on Hulu/Disney+)
4. The Last of Us (HBO Max)
5. Limbo (Viaplay)
6. Mayor of Kingstown (Paramount+/SkyShowtime)
7. Tell Me Everything (ITVX/HBO Max)
8. Reindeer Mafia (C More)
9. Liaison (Apple TV+)
10. Rörelsen (SVT Play)

»Komedi«? Nej, »The Consultant« är sci fi-skräck med en rent Rutger Hauersk Christoph Waltz

Säsongsbetyg: 📺📺📺📺⬜

Vem är han? Rysk maffia? Vålnad? Mutant? Replikant? Christoph Waltz är fullständigt förhäxande i The Consultant, som släpptes i sin helhet på Amazon Prime i fredags. Enligt pressreleasen en »mörk thrillerkomedi«, men det mörka är så mörkt och thrillern är så spännande att det inte blir mycket syre över för någon komedi.

Tony Basgallop har jag uttryckt beundran för några gånger tidigare för den fascinerande instängda och estetiska skräckvärld han byggt upp ihop med M Night Shyamalan i Servant. Men The Consultant är bättre som helhet. Skräcken finns här också, i långt högre utsträckning än »komedin« (faktum är ju att romanförlagan med samma namn är av skräckförfattaren Bentley Little), och det är uteslutande Christoph Waltz karaktär, konsulten Regus Patoff, som står för den. I boken beskrivs hur hans kalla leende aldrig når ögonen, i serien läggs mer vikt vid hur han har mycket svårt att ta sig uppför trappor. Orsaken kan vi börja gissa oss till under andra halvan av serien, och där peakar mysteriet. Jag ska givetvis inte spoila något, men intrigen – och Patoffs väldigt speciella konsultverksamhet – är minst sagt avancerad.

Den fysiska miljön är ett stort mobilspelföretag på dekis, den psykiska miljön är krocken mellan de alltmer underdåniga unga spelutvecklarna och den hotfulla äldre konsulten. Eller, först mellan de anställdas värld och konsultens avsaknad av värld, sedan alltmer mellan de anställdas krossade värld och konsultens växande sammanhang.

Tony Basgalopp har skrivit alla åtta avsnitt, och han är trogen förlagans krypande obehagskänsla. Så varifrån kommer komedi-definitionen? Kanske från att självaste Matt Shakman och hans gamla It’s Always Sunny in Philadelphia-partner Dan Attias regisserat halva serien. Shakman har avsnittsregisserat många av mina favoritserier genom åren – Six Feet Under, Huff, Boston Legal, The Riches, House, Psych, Mad Men, The Good Wife, Succession, Billions … och briljanta sitcoms som You’re the Worst och New Girl. Samt, senast, hela WandaVision. Men om The Consultant hade varit komedi hade den per automatik hamnat i närheten av Silicon Valley och Mythic Quest, nu är den inte ens satir, i egentlig mening. Däremot en skräckinjagande metafor för vinstmaximering och rovdrift.

Den metaforen är i sig lite klumpfotad. Vilket dock delvis är en medveten poäng (jag kan inte säga mer utan att spoila). Men det är resan dit – det vill säga skräckstoryn – som är seriens hjärta. Och soundtrackkompositören Jeff Russo gör lika mycket för att höja pulsen här som han gjorde när han musiksatte Nick Antoscas skräckserier Channel Zero och Brand New Cherry Flavor.

Men nu har jag gått för långt med referenserna. The Consultant liknar inget Matt Shakman gjort tidigare. Seriens största kvalitet är själva anomalin, att man som tittare inte har en aning om vart serien ska ta vägen (i alla fall om man inte läst Bentley Little).

Halvvägs in i säsongen uppgraderas tittaren till ett paraplyperspektiv. Efter att ha fått följa skeendena som en fluga på protagonisternas axlar får man plötsligt veta mer än dem. Ett övervakningsvideoklipp som är ljudlöst för huvudpersonerna spelas upp i tillbakablickar med för oss hörbar dialog, där Christoph Waltz antagonists agenda uppenbarar sig med skrämmande klarhet. Det är fenomenalt spännande.

Men mysteriet förblir intakt och serien är gastkramande oviss ända till slutet. ♦

För att komma från en etnolog är SVT:s »Rörelsen« ett chockerande magplask

Seriebetyg: 📺📺⬜⬜⬜